bdn

När det inte handlar om tårar att fälla
Utan om att bära på ord som är för svåra att säga
Står jag tyst här... och vill att du stannar
Men vad ska jag svara om du undrar om det finns någon annan?

Jag har alltid varit trogen, helt kroppsligt och fysiskt
Men när jag ser .... svallar min själ något rysligt
Bryr mig för mycket och för lite här på samma gång
Rotfast som fan men min tanke är en vagabond
Får för första gången svårt att faktiskt leva som jag lär
Tror inte jag älskar, men vet att jag är kär
Bär på så mycket... bakom dörren finns smärta
Kärlek är nyckeln, jag kan inte döma mitt hjärta
Varken gömma det värsta eller släppa det fritt
Här i paradoxen och kämpar för mitt.

Och om du känner mig och läser det här...
Var snäll och tro inget, jag vill inte ha mera besvär.
Tro inget, för du har nog ingen aning...
Medan jag fan har en rad förklaringar på lager.